4100
post-template-default,single,single-post,postid-4100,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive

Fredagsbiten -74: Roll away the stone (Mott the Hoople)

”På Kåren nittonhundrasjuttioett, tog en kompis med mej en dag,
vi skulle kolla in ett häftigt band, som skulle va så jävla bra…” sjunger Maguns Uggla i låter Balladen om 70-talets största rockband från plattan Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt (-77). Han sjunger om en sångare med storburrigt hår och mörka solglasögon… Det är förstås Ian Hunter och Mott the Hoople han sjunger om.

Roll Away the Stone ligger som sista låt på Mott the Hooples 7:e (och sista) studioalbum The Hoople.
Hunter skrev låten på sitt gamla piano, Mick Ralphs (som lämnade bandet innan albumet släpptes för att tillsammans med Paul Rodgers ifrån Free starta Bad Company) skapade det ”While My Guitar Gently Weeps-inspirerade” riffet. Resultaten blev en 50-talsdoftande poppig rocklåt med saxofoner, sha-la-la-körer av Thunderthighs (kända för att körat på Lou Reeds Walk On the Wild Side). Hunter blev så nöjd med låten och jinxade sig själv: ”I made a fatal error,” säger han. ”Tony Brainsby was our publicist at the time and I remember walking into his office and saying: ‘I’ve got the formula. I’ve cracked it.’ And that was the minute I stopped having the formula.”
Låten landade på en 8:e plats på UK Singles Chart. Men kommersiell succé uteblev och Hunter lämnade bandet i december 1974. Bandet hade faktiskt lagt av en gång tidigare, 1972. Men David Bowie, som var ett stort fan av gruppen, erbjöd dem en av sina låtar – All the Young Dudes – vilken blev Mott the Hooples största hit. Så de fortsatte ytterligare 2 år.

Ian Hunter har alltid varit tydlig i sin image med stora solglasögon och sitt stora krulliga hår. Han har haft koll på sitt varumärke så att säga… Tidigare nämnda Magnus Uggla har kopierat det rakt av.

Omslaget till albumet till The Hoople pryds av ett porträtt på norska fotomodellen Kari-Ann Møller (med bilder på bandmedlemmarna i sitt hår). Kari-Ann förgyller även omslaget på Roxy Musics självbetitlade debutalbum. Hon är sedan 1979 gift med Chris Jagger (som har en ganska känd bror).

 

Vi börjar helgen med denna partystarter, och kolla in kidsen/publiken i videon… åh, vilket drag, vilket helvetes drag!

”There’s a rockabilly party on Saturday night
Are you gonna be there
(Well I got my invite)
Gonna bring your records
(Oh, will do)
Made it…”

 

ps. 11 okt 1974 spelade Mott the Hoople på Scandinavium, nån som var där?