Fredagsbiten -74: No Woman, No Cry (Bob Marley & The Wailers)

”No Woman, No Cry” släpptes först i en kortare uppspeedad version på Bob Marley & The Wailers studioalbum Natty Dread från 1974, men skulle inte bli en hit förrän ett år senare. Då som en liveinspelning (albumet Live!) från en konsert på Lyceum Theatre i London. Tidigare hade publiken utanför Jamaica inte gillat hans stil, så inför den här turnén hade de tightat till soundet. Natty Dread Tour blev det stora genombrottet och liveversionen av ”No Woman No Cry” rankas idag som No. 37 på Rolling Stone’s 500 Greatest Songs Of All Time.

Bob Marley skrev text och musik, men för ”No Woman, No Cry” uppgav han också en av sina vänner Vincent ”Tartar” Ford, som medkompositör. Ford drev ett soppkök i Trenchtown, där Marley växte upp (Government of Yards of Trenchtown, ett allmännyttigt bostadsområde i Kingston, Jamaica). Att uppge vänner och bandmedlemmar som medkompositörer var något Marley gjorde många gånger, och både för att hjälpa sina vänner och att via fler ”ombud” försöka ta kontroll över sina royalties. Otydliga kontrakt gjorde det svårt för Marley att få in sina roaylities – det är dock oklart hur mycket pengar som faktiskt nådde fram till Marleys olika vänner. Journalisten Vivien Goldman som skrivit flera biografier om Bob Marley ställde frågan direkt till Ford;  ”Was it you?” who wrote the song?” Ford svarade; ”Well, what do you think?” Goldman drog följande slutsats; ”That song may very well have been a conversation that they had sitting around one night. That’s the way Bob’s creativity worked. In the end it didn’t matter. The point is Bob wanted him to have the money.”

Ford fick också cred för ”Crazy Baldhead” (med Marley’s fru Rita).”Positive Vibration” och ”Roots Rock Reggae” från albumet Rastaman Vibration, samt ”Inna de Red” och ”Jah Bless” (med Marley’s son, Stephen).

Texten till ”No Woman No Cry” har ibland feltolkats som ”if there is no woman, there is no reason to cry”, men budskapet är en ren hyllning till kvinnan! I en intervju I NME, 2012 säger basisten i the Wailers, Aston ”Family Man” Barrett: ”The song is about the strength in the mama of course, strength in the ladies. And we love a woman with a backbone. Something like a wishbone! They have to be like a she lion! Woman strong, you know, not depending on the man. Of course the man is there to help you, then for every successful man, there is a good woman.”

Veckans video är en liveinspelning från The Rainbow Theatre i London 1977. Enjoy!