Fredagsbiten 17.12.21

Hunky Dory. Den 17 december 1971 – 50 år sedan idag –  släppte David Bowie sin platta Hunky Dory. Till skillnad från föregångaren The Man Who Sold The World (1979) som med Mick Ronsons gitarr var mer hård rock (inte hårdrock!) är Hunky Dory nån blandning av pop, folk och rock. Många av låtarna på HD är istället drivna av pianot. Ansedd som en av hans bästa plattor – ofta rankad som nr 2 efter The Rise and Fall of Ziggy Stardust (1972). Albumet blev något av en genombrottsplatta för Bowie och han har själv sagt om den; ”Hunky Dory gave me a fabulous groundswell. I guess it provided me, for the first time in my life, with an actual audience – I mean, people actually coming up to me and saying, ’Good album, good songs.’ That hadn’t happened to me before.” 

Plattan är full av ”hyllningslåtar”, de uppenbara är förstås; Andy Warhol och Song for Bod Dylan. Kooks är dedicerad till Bowies son Duncan (Zowie) och i Queen Bitch hyllar han Velvet Underground och främst Lou Reed. I Quicksand namedroppas det en hel del; Alistair Crowley, Heinrich Himmler, Greta Garbo, Winston Churchill och Superman (Nietzsches übermensch).   

Fredagsbiten denna vecka blir Life On Mars från Hunky Dory, inte plattans bästa låt enligt mig men den som har coolast video. Videon är signerad Mick Rock, fotograf som  plåtade ”alla” 70-talets stora rockstjärnor. Han var här i Göteborg i november 2014 på invigningen av sin utställning ”The Man Who Shot The 70s”. Rock dog den 18 november i år, 72 år gammal.

Bowie skrev Life On Mars som nån sorts parodi på låten som blev My Way. I slutet av 60-talet blev Bowie ombedd att skriva en engelsk text till den franska låten Comme d’habitude (senare känd som My Way). Bowies text droppades av skivbolaget, han har själv sagt att den var pretentiös och inte bra…  Istället skriver Paul Anka texten och döper låten till My Way. Den blir en monsterhit med Frankie Boy. Bowie grämer sig lite och använder My Way som en mall för att skriva Life On Mars. Första delen av Life On Mars har exakt samma ackordföljd som My Way. Titeln har typ inget med texten att göra, det var väl bara lite hett med rymden just då…

Så låt oss höja glasen för denna pigga femtioåring. Simma lugnt – everything is hunky dory!

”It’s a god-awful small affair

To the girl with the mousy hair

But her mummy is yelling No!

And her daddy has told her to go

But her friend is nowhere to be seen

Now she walks through her sunken dream

To the seat with the clearest view

And she’s hooked to the silver screen

But the film is a saddening bore

For she’s lived it ten times or more

She could spit in the eyes of fools

As they ask her to focus on…”

ps. vilket låt är din favvo på Hunky Dory?