Fredagsbiten 01.03.19
Fredagsbiten: För 150 år sedan – i början av mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev den första versionen av det periodiska systemet. Det periodiska systemet är en indelning av grundämnen efter deras ökande atomantal och även efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper. Allteftersom nya grundämnen upptäcktes och den teoretiska grundvalen för systemet fördjupades, har det modifierats och förfinats.
Likt tyska verb är periodiska systemet något av en våt dröm för många lärare. Det skall kunna rabblas som ett rinnande vatten.
När jag, 1981, började 4-årig teknisk linje (fråga inte varför jag gjorde det gymnasievalet – känns helt orimligt idag…) hade vi en kemilärare – magister Hansson. Han var, som så många lärare på den tiden, en udda figur. Hans tips för att lära sig det periodiska systemet utantill var att hitta på en ramsa med ord som hade samma begynnelsebokstav som bokstaven på grundämnet. Med pekpinnen framför det periodiska systemet rabblar han de första 10 grundämnena i sin ramsa: ”Han (H) Helges (He) lilla (Li) Beda (Be) bor (B) centralt (C) nära (N) Olskrokens (O) förslummade (F) negerkvarter (Ne).” Idag vet vi bättre och magister Hansson hade säkert använt ordet nejder för grundämnet neon (Ne). Men periodiska systemet sitter som ett rinnande vatten fortfarande.
Många av våra grundämnen har blivit omsjungna i olika låtar. Fredagsbiten idag handlar det tredje grundämnet i ordningen Litium (L). Litium används bland annat inom psykiatrin för att behandla bipolär sjukdom och att förebygga depressioner. Verkningsmekanismen är ännu inte helt känd, men en trolig teori är att metabolismen av inositolfosfater påverkas vid intag av litium.
Kurt Cobains text handlar om en man som, efter hans flickväns död, blev religiös eftersom det var det enda som kunde hindra honom från att ta sitt eget liv. ”I’ve always felt that some people should have religion in their lives … That’s fine. If it’s going to save someone, it’s okay. And the person in Lithium needed it.”
”I’m so ugly, that’s okay, ’cause so are you…”